Till navigering av sidans innehåll Till övergripande innehåll för webbplatsen
  • Ikon ugglan silhuett

Syskonens liv - Del 1: Isunges synpunkt

Isunge slog upp ögonen medan hon försökte lugna ner sig. Hon intalade sig att allt var en mardröm och tittade upp på sin mamma, Hasselsvans. Hon sov fortfarande.

I mardrömmen hade Isunge sett en katt ligga död på en Åskstig och en annan katt, nästan tillräckligt stor att bli lärling, skräckslaget springa in mot skogen. Därefter hade hon vaknat.

Nu började de andra vakna omkring henne, först hennes syskon, Sparvunge och Kransunge. Sedan hennes mamma, och sen kom hennes pappa, Knoppfäll.

- Hämta lite frukost! Den som lyckas komma tillbaka med en mus först får den största biten! sa deras mamma.

Isunge rusade ut fylld med iver, medan syskonen tumlade ut efter.

- Jag är säker på att jag vinner! ropade Sparvunge.

- Nej, för det gör jag! sa Isunge som redan var framme vid högen och nappade åt sig två möss.

Hon lät de andra komma en svanslängd nära högen innan hon sprang tillbaka till barnkammaren.

- Jag vann! utropade Isunge triumferande när hon bromsade in och släppte ner mössen framför tassarna på Hasselsvans.

- Hur är du så snabb?! flåsade Kransunge.

- Jag har övat! svarade Isunge och börjar skojbrottas med syskonen.

- God morgon! muttrade Blåfjäder som precis dykt upp i öppningen. Jag har kommit för att kolla efter fästingar och loppor.

- Tack så mycket, jag tror jag har en över skuldran, svarade Hasselsvans artigt.

Blåfjäder muttrade något ohörbart när han började dutta med musgalla på fästingen.

Solen stod redan som högst när han gick därifrån, precis när Eldstjärna kallade till ett klanmöte.

- Alla stora nog att fånga sina egna byten kallar jag till ett klanmöte! ekade det.

När alla samlats började han prata.

- Det har setts en räv på Skuggklans territorium, började han. Vi ber alla att hålla utkik och hålla extra koll på ungarna, avslutade han och hoppade ner från Storblocket.

Ungarna diskuterade livligt med varandra.

- Hoppas den inte kommer hit till lägret, sa Kransunge nervöst och flackade med blicken.

- Jag undrar hur de ser ut? sa Sparvunge nyfiket.

- Om jag vore du skulle jag inte vilja veta, sa Isunge. Kom så går vi ut istället medan vi väntar!

- Okej, sa Sparvunge.

De lekte att Sparvunge var klanledaren.

- Jag vet inte hur det är med er men jag är hungrig igen, sa Kransunge efter ett tag.

- Kom så delar vi på den här musen, sa Isunge.

- Okej, sa Kransunge lättat.

- Jag längtar tills vi blir lärlingar, Sparvunge hade längtan i rösten. Undrar vilka mentorer vi får?

- Hoppas Törnklo! sa Kransunge entusiastiskt.

- Eller Ekorrhopp! svarade Sparvunge.

- Jag hoppas jag får Molnsvans, Isunge hade funderat ett tag. Han är så lojal till klanen.

- Ni borde gå och lägga er! Hasselsvans hade dykt upp i öppningen.

- Okej, svarade ungarna i kör.

Isunge somnade nästan direkt. Men hon drömde samma mardröm som förra gången, fast nu var hon närmare och insåg att det var hon som låg på Åskstigen, död.

Katten som sprang iväg var Sparvunge, och ett monster fortsatte att åka iväg.

Isunge vaknade upp med bultande hjärta. Hon gick långsamt till högen med byten, nappade åt sig en mus och tuggade i tysthet när gryningspatrullen kom tillbaka och rapporterade att de inte sett skymten av räven.

Nu hade Isunge tröttnat på att lyssna, så hon gick tillbaka till Barnkammaren. I ögonvrån såg hon hur Sparvunge smet ut via behovstället men hon tänkte att han bara skulle kissa. Jag ska vila lite, tänkte hon.

När hon somnat fick hon en vision. En hemsk sådan. Hon såg från Sparvunges vinkel när han sprang i riktning mot Åskstigen där hon sett sig själv ligga död...

Fler berättelser av FadingTuba

  • Ikon ugglan silhuett

Syskonens liv - Del 2: Isunges synpunkt

Isunge slog upp ögonen när hennes mamma alldeles skräckslaget ropade:

- Sparvunge är borta!

Isunge stod och funderade på att säga något om drömmen hon just haft, när hennes pappa kom fram till henne.

- Har d...

  • Ikon ugglan silhuett

Hur mina bildberättelser försvann ...

Här berättar jag hur mina bildberättelser försvann. Den första hade jag hållit på med i tre timmar och min storebror kom och ville titta. Då såg han ett stavfel och tänkte att han skulle rätta till det. Jag kände på m...

  • Ikon ugglan silhuett

Borta

Jag var en kall kväll vid min sommarstuga och högg ut is i ett isberg, när min syster Sonja kom och frågade om jag ville komma in och dricka varm choklad.

- Ja tack, jag ska bara hugga ut lite till, svarade jag....

  • Ikon ugglan silhuett

Mig själv

Ingen förstår mig.

Min mamma pratar om att jag inte borde vara så lättirriterad.

Men min syster har gjort så att det är som det är.

Men jag ska alltid vara mig själv, för det är det som gör mig till den jag är.

Berättelser av andra

Fler berättelser
  • Ikon ugglan silhuett

Agnes åker till biblioteket

Det var en flicka som hette Agnes. Hon var åtta år och bodde i Piteå. Hon älskade att läsa och skriva.

Så varje månad åkte hon och sin pappa till biblioteket för att lämna tillbaka sina gamla böcker och byta till ny...

  • Ikon ugglan silhuett

Pojken som försvann

Det var en gång en pojke. Han hette Max. Max skulle gå ut och bygga en koja i skogen. Pojken gick en bit och tillslut hittade han ett bra ställe som som han kunde bygga kojan på. Max gick ock letade efter bra pinnar s...

  • Ikon ugglan silhuett

Händer för ofta

Jag spelar Minecraft i den nya potatis uppdateringen och jag har äntligen kommit upp till ytan av de ruttna potatisarnas värld men sen då så kommer en väldigt preppie potatis crepper som skriker:

- Nu ska du dö din...

  • Ikon ugglan silhuett

Korvarna

Det var en gång en korv som hela tiden kallades korv och då så sa den:

- Jag är ingen korv jag är en ostkorv!

  • Ikon hermelinen silhuett

Olmmuš ja Návdi

Okta beaivi Sára leai olgun vázzime. Son gulai juoga jiena mii son ii lean gulan ovdal.

Dá leai okta imaš jietna. Dá gullui vehaš dego návdi.

Nuppi beaivi son nái leai olgun vázzime ja gulai seamma jiena. Son oinn...

  • Ikon ugglan silhuett

Duo och Kattis

Hej, vi heter Duo och Kattis.

  • Ikon ugglan silhuett

Berättelsen om mig

Jag växte upp med min mamma och pappa men när jag var sex år så flyttade pappa ifrån oss till en annan stad. Mamma blev då jätteledsen. Mamma slutade jobba och blev konstig. Hon orkade inte ta hand om mig och jag fick...

  • Ikon hermelinen silhuett

Buoremus Rádná

Dat lea Illu birra.

Illu lea mu buoremus rádná.

Son lea ovcci mannu boris. Sus lea ruškes čalmmit ja guolggat.

Mon oačču Illu go son leai gavčči vahku boris.

Son lea hui siivu ja ráhkistan staohka, son nai ráh...