Berättelsen om mig
Jag växte upp med min mamma och pappa men när jag var sex år så flyttade pappa ifrån oss till en annan stad. Mamma blev då jätteledsen. Mamma slutade jobba och blev konstig. Hon orkade inte ta hand om mig och jag fick då laga min egen mat. Jag fick ta hand om mamma när hon inte kunde ta hand om sig själv. Jag fick städa och slänga alla tomma flaskor.
Jag var ofta själv och kände mig ensam. Ingen visste om hur det var hemma tills en dag då min lärare i skolan frågade mig hur jag mådde och hade det hemma. Först ville jag inte berätta men gjorde det till slut. Jag sade att mamma inte mådde bra. Läraren blev orolig och kontaktade socialtjänsten som bokade ett möte för att prata med min mamma. Även jag fick komma dit och prata. Socialtjänsten bestämde att jag inte kunde fortsätta bo med min mamma, att jag behövde bo hos en annan familj ett tag. Mamma blev jätteledsen och jag också. Jag ville inte att mamma skulle vara själv, hon hade ju bara mig kvar. Jag fick veta att min pappa inte ville att jag skulle bo med honom. Han hade en ny tjej som han skulle få ett barn med.
Jag kom till en familj som bodde på en gård med flera olika djur. Mamman i familjen var snäll, hon brukade läsa böcker för mig om kvällarna. Jag fick träffa min mamma ibland, när hon orkade och mådde bättre. Hon hade alltid med sig en liten present till mig.
Efter ett år så berättade mamma att hon nu mådde bättre, att hon börjat prata med en psykolog om svåra saker och att hon börjat arbeta lite igen. Socialtjänsten bestämde att jag skulle få flytta hem till mamma igen men att jag skulle få fortsätta att vara hos familjen jag bott hos varannan helg. Jag blev jätteglad och mamma också när jag fick komma hem igen.
