Till navigering av sidans innehåll Hoppa till sidans huvudinnehåll
  • Ikon ugglan silhuett

Att färdas på land och vatten i Arktis

I årtusenden har inuitfolken kunnat leva i Arktis, trots det hårda klimatet. Men utan slädhunden och hundsläden skulle det ha varit omöjligt. Inuiterna var då som nu jägarfolk, och djuren de jagade var, och är, utspridda över jättestora områden. För att få mat och kläder måste människorna därför kunna förflytta sig långa sträckor. Det kunde de göra med hjälp av hundarna, som också orkar dra ganska tunga lass. Den största katastrof en jägarfamilj kunde drabbas av förr i tiden, var att förlora sina hundar. Då svalt ofta både barn och vuxna ihjäl.

I dag har hundarna i stora delar av Arktis bytts ut mot snöskotrar. En skoter går mycket fortare än ett hundspann. Den kan dra tyngre slädar och behöver inte matas på hela sommaren då den inte används. Dessutom tycker många att skotern känns modernare och roligare än ett hundspann. Men på vissa ställen, till exempel på nordvästra Grönland, kör man fortfarande helst med hund och släde. Numera, när de flesta har levt med skotern i några årtionden, är det många som börjar använda hundspann igen. Hundarna kostar mycket mindre, eftersom de lever på resterna av det som människan har jagat till sig själv, till exempel inälvorna från säl. Hundarna behöver varken dyr bensin eller reservdelar. De luktar inte avgaser - som en skoter gör. Och kör man vilse i en snöstorm så hittar hundarna hem igen. Det gör ingen skoter.

Hundarna är inga kramdjur precis utan rena arbetsdjur, och de är mycket vildare än vanliga hundar. Varje år blir många småbarn i Arktis svårt bitna av slädhundarna.

Berättelser av andra

Fler berättelser
  • Ikon hermelinen silhuett

Stállu

Lei oktii okta nieida, su namma lei Sofe.

Son leai hui siivu. Son álo manani meahccái ja vuji skohteriin.

Sus lei okta oabbá, su namma lei Stina. Stinas lei okta beana. Beatnaga namma leai Lasi.

Ovtta beaivvi S...

  • Ikon hermelinen silhuett

Váralaš Muohtauđas

Lei oktii okta nieida. Su namma lei Bámse Guolli. Son lei vihtta jagi boaris.

Bámse lei olgun vánddardeamen váriin ja son galggai mannat su stohpui. Go Bámse bođii stohpui, de son ráhkadii borramusá. De gulai muht...

  • Ikon hermelinen silhuett

Vilgo

Mun lean Àjlla, ja mu boazu Vilgo lea okta dain Sámiid sáŋgáriin mu mielas. Ja

dat lea dan muitalus manin!

Vilgo lea vihtta jagi, ja lea girjját. Vilgo orru duoddaris olles geasi ja čavčča, gárdinin olles

dálvv...

  • Ikon tjäder silhuett

Mån läv gävvra

Mån läv gävvra gu mån ådtjov hávgav. Dat lä gietjav tjijlo låssåt.

Mån tjudtjuv gádden ja idniv gullimriejdov ja vuoggav gietjen. Dat lij vájjve giesset bajás.

  • Ikon hermelinen silhuett

Heavdni Mágo

Mágo lea šiega heavdni, go son veahkeha meastin viisu elliid ja olbmuid. Sus leat máŋga olbmá.

Okta su olbmáin lea Biera Bierdna, gii lea su ránnjá.

Odne Mágo vulggii su lusa. Soai álggiiga muitalit ságaid.

Biera Bie...

  • Ikon haren silhuett

Ailo jih Tjetskie gåatide gaavnijægan

Akten elmies tjaktjeiehkeden dellie tjaebpies klovsemiesie bijjene vaeresne veedtsi.

Dan nomme lij Ailo.

Ailo lij joekoen gïemhpes miesie jih lyjhkoeji jeatjabidie viehkiedidh.

Gosse Ailo stuhtjem vaadtseme dellie o...

  • Ikon haren silhuett

Buertie

Buertie lea ovmessie gåese buertie jïh nomme lea Buertie.

Gåessie Buertie lij moere almetjen Buertie tjuahpa jïh Buertie måarahtåvva. Russelaante almetjen Buertie tjuahpa. Buertie sæjhta dåeriesmoere russelaante år...

  • Ikon haren silhuett

Staalehke Elvira

Mov staalehke lea akte nïejte, provne voepte jïh plaave tjelmieh, dan nomme leah Elvira.

Dïthe lea luhkievïjhte jaepien båeries.

Akte iehkede Elvira sov iehkede vaedtseme mohte dan iehkeden ij leah buerie.

Mohte dït...