Hunden som var lite sådär...

- Hej! Jag heter Ideote. Jag är svensk... nej jag är tysk.

- Du är inte alls tysk och du heter inte Ideote, sa jag.

- Tyst! sa hunden Ideote.

- Vadå tyst?! sa jag.

- Äh, du fattar ingenting! sa Ideote.

- Det är du som inte fattar något, svarade jag med en retsam röst.

- Ok Ideote, skrattade jag.

- Hahaha! skratta så mycket du vill! sa Ideote.

- Ja, Ja du är ändå så långsam, retades jag.

"Hej! Det är jag Prabhjot! Jo, som du vet så har Ideote gått vilse i Sverige. Vad sa du? Tror du att jag vet vart han är??! Nej!! Jag vet ju ingenting! Varför tror du det?! Fattar du att jag är ledsen?! För att Ideote är vilse! Inget mer snack nu, nu ska jag sova. Hejdå vi ses imorgon 😴🥱😫💤

mhv

Prabhjot"

Hej! Det är Ideote här! Vad sa du?! Att jag är vilse??! Nejdå. Jag är aldrig vilse. Jag kan Sverige bättre än dem som har bott här länge. Va?! Sa du att Prabhjot va orolig!? Tänk om hon har köpt en mycket lydig hund!? Kontakta henne nu genast och fråga henne om hon har köpt något nytt djur!

Men herregud! Gör bara som jag säger! Vad är det för svårt i det? Ska jag göra det?! Nejdå. Aldrig i livet! Hon kommer tro att jag är orolig och vilse! 😟😰

Hej igen! Vad sa du? Ideote var orolig!? Jag trodde aldrig det! 😮 Va? Jag har inte köpt ett enda djur. Det har gått en vecka nu sen han gick. 🙄😶 Snälla kontakta honom och säg detta.

Jag tror jag ska hem nu... hejdå.