Pantrevella - Del 1: Ny i världen
BOOOOOOOOM!
Fönstret slogs sönder i tusen bitar och Pantrevella kastades bakåt av lufttrycket. Vad hade hon just gjort? Slagit sönder ett fönster genom att bara tänka på det? Greg kom fram och inspekterade såret hon fått i sin hand. Sedan tog han upp ett provrör och samlade några droppar blod från henne. Vad var det här? En dröm? Hon fick nog av den här galna vetenskapsmannens hemligheter och röt ifrån:
- Vad är det här? Vad är jag? Varför händer det här mig?!
Greg kollade på henne med trötta ögon och sa:
- Du är en tikanus, Pantrevella. Det var din mamma också och du har ärvt hennes krafter. En tikanus är en varelse med magiska krafter som kan tänka sig fram till vad som helst. Ert blod är värt guld. Du måste hålla detta hemligt, Pantrevella.
Med en rynka i pannan efter alldeles för mycket information tänkte hon på en flammande hand, HENNES flammande hand, och där, hennes hand tog eld! Det gjorde inte ont, det stack bara lite konstigt. Hon kollade med stora ögon på handen. Sedan tänkte hon på sin egen hand, men släckt, och elden försvan lika snabbt som den kommit.
- Wooow! sa Pantrevella imponerat.
- Du ska inte leka med det där, Pantrevella! Det är livsfarligt! Du kan tänka dig jordens undergång, och boom! - jordens undergång! Du MÅSTE vara försiktig!
Pantrevella himlade med ögonen och gick upp för trappan från laboraturiumet och upp till sitt lila fantasyrum. Där satt den svarta katten vid namn Misty på sängen. Mistys gula öga kollade på Pantrevella. Hon hade bara ett, det andra hade hon tappat.
Pantrevella var verkligen konstig. Blek hy, kopparfärgade ögon som skiftade mot gult, ett svart krulligt fågelbostrassel till hår och gamla och slitna manskläder som hon fått från Greg. Hon hemskolades av Greg, som var den hemlighetsfulla vetenskapsmannen som hon hade hamnat hos när hennes mamma dött. Hon hade aldrig sett sin pappa, så han kunde ju inte ta hand om henne. Hon hade en katt med ett enda öga som tydligen kunde läsa folks hjärnor och ibland FLÖG runt huset. De bodde i ett ruckel i den gamla delen av stan med ett laboratorium som källare. Eftersom Pantrevella hemskolades hade hon inga vänner förutom Misty. Och nu var hon tydligen någon konstig varelse som kunde tänka sig fram till vad som helst?!
Om man bara haft ett normalt liv, eller åtminstonde ett normalt namn! Pantrevella! Asså kom igen! Hon var döpt efter någon underlig stad i ett annat, parallellt universum eller nåt, och under de första två åren då hon gick på en vanlig skola hade hon blivit retad för det och inte haft några vänner.
Så där var hon, Pantravella, ensam med en enögd, flygande katt och en gammal gubbe till vetenskapsman. Och med värdens konstigaste namn!