Zombieapokalypsen
- Hjälp!
Jag vågade inte vända mig om för att titta men jag visste redan vad jag skulle se. Zombieapocalypsen hade pågått i tre månader.
Jag såg någon öppna sin dörr och vinka dit mig, så jag sprang dit.
- Hej! Vad heter du?
- Johan, vad heter du?
- Ellen, sa jag.
Jag pustade ut.
- Jag är en vetenskapsman. Kan du komma ner till mitt laboratorium? undrade Johan.
- Okej, vad ska du göra? undrade jag.
- Det berättar jag på vägen, sa Johan.
Vi gick genom huset och jag kollade på alla konstiga saker han hade, tjocka böcker utan namn på ryggen, konstiga anteckningar och bilder på folk.
- Jo, jag experimenterar på motgift så att alla zombies blir till människor, sa Johan.
- Coolt, sa jag.
Vi gick genom en dörr och det här var det jag såg: En tillfångatagen zombie, en massa kemikalier, flaskor och anteckningar.
- Jag är så nära att få ett motgift, men du behöver hjälpa mig att hälla i och blanda kemikalierna, sa Johan.
- Okej, sa jag.
- Kan du blanda den röda med den gröna flaskan och sedan kan du hälla det i den största flaskan, frågade Johan.
Jag gjorde som han sa och hällde ner det i flaskan.
- Häll lite i sprutan som ligger bredvid hinken. Vi måste testa på zombien, sa Johan.
Jag kom fram till honom och tog med sprutan. Han höll i zombiens arm och tog sprutan från min hand och sprutade in blandningen i armen på zombien.
- Vi måste vänta 48 timmar på att det börjar verka, sa Johan.
Jag nickade för att visa att jag förstod.
- Vill du ha varm choklad och sedan vila lite, frågade Johan.
- Okej, sa jag.
Vi gick till köket och jag tittade på klockan. Nio på kvällen, inte konstigt att jag var trött. Jag gick och hämtade en madrass och en filt.
- Den varma chokladen är klar, sa Johan.
Jag tog koppen och drack snabbt upp chokladen sedan gick jag och lade mig.
Nästa dag var det 24 timmar kvar tills det började verka.
- Wow! Zombien ser konstig ut. Det är en ny tid till den blir människa. Vi har lyckats! Nu häller vi motgiftet i miniraketen och skickar upp den så att motgiftet blir en del av vattnets kretslopp.
Vi gick ner och hämtade raketen, fyllde den och skickade upp den.
The End!