Jaget
Du är vetgirig, vänlig, men aldrig som jag, som för stunden är redo att vänta ett tag. Att jag glömmer din hemliga lag, det är inget som angår mitt jag. Ty, mitt jag är blott jag, jag är onekligen svag, likt ett träd står jag kvar, likt en orm rymmer jag. Och jag flyr dit jag vill, dit mitt jag strikt hör till, till ett land gjort för mig, gjort för tid, gjort för kraft, där får jag all min kraft som jag aldrig har haft. Och min ork att försöka, den finns enbart där, i var människas tappra oanade själ.
