• Mus Siluett RGB

Fakta om ringduvan

Fakta: Duvor

Duvor är en familj medelstora fåglar som lever över nästan hela jordklotet.

Våra svenska arter är, förutom skogsduvan, ofta nära knutna till oss människor. Duvor äter framför allt frön av olika slag, även om kosten kan variera rejält för de duvor som äter det som vi lämnar efter oss, som tappade brödsmulor och pommes frites.

De letar nästan alltid mat nere på marken och promenerar omkring, i stället för att hoppa jämfota som till exempel trastarna gör.

Duvor matar sina ungar med en näringsrik vätska som kallas för duvmjölk. Den produceras i duvans kräva, en liten extra magsäck som många fåglar har. Duvornas sätt att mata sina ungar påminner alltså om däggdjurens.

När duvorna dricker stoppar de ner näbben i vattnet och suger upp det, medan andra fågelarter måste böja huvudet bakåt för att svälja. Duvornas läten är dovt kuttrande och hoande. Det finns fyra arter av duvor i Sverige och över 330 i hela världen.

Familjen duvor i Sverige:

* Stadsduva

* Skogsduva

* Ringduva

* Turkduva

Ringduvan:

Ringduvan lever i städer, i skogar och i jordbruksbygd. I södra och västra Sverige stannar många ringduvor över vintern, medan andra flyttar till varmare trakter. Den bygger sitt bo med ris och kvistar.

Ringduvan är vår största duva och en av de fåglar som är vanligast att se. Den är lite mindre än en kråka och mestadels grå och lite ljusgrå.

Vikt: 400-550 gram

Vingspann: 65-80 cm

Längd: 37-45 cm

Antal i Sverige: Upp till en miljon par

Livslängd: Runt tre år, men en del kan bli över tio år.

Ägg: Två vita ägg i varje kull

Läte: Dovt hoande

Soptsesth jeatjabistie

Vielie soptsesh
  • Ikon ripan silhuett

Jiähtanis sjiägade heäjbma

Dan biejvien jiähtanis galggá sjiägadit heäjbma.

"Voj voj", jiähtanis jahttá. "Månna leäb båries jah ib sïjdh sjiägadit".

Die müjttá suv super-fábmuo!

Jiähtanis super-fábmuo leä ahttie máhttá båhtije bejvijde vuöjdn...

  • Ikon haren silhuett

Ailo jih Tjetskie gåatide gaavnijægan

Akten elmies tjaktjeiehkeden dellie tjaebpies klovsemiesie bijjene vaeresne veedtsi.

Dan nomme lij Ailo.

Ailo lij joekoen gïemhpes miesie jih lyjhkoeji jeatjabidie viehkiedidh.

Gosse Ailo stuhtjem vaadtseme dellie o...

  • Ikon haren silhuett

Buertie

Buertie lea ovmessie gåese buertie jïh nomme lea Buertie.

Gåessie Buertie lij moere almetjen Buertie tjuahpa jïh Buertie måarahtåvva. Russelaante almetjen Buertie tjuahpa. Buertie sæjhta dåeriesmoere russelaante år...

  • Ikon haren silhuett

Staalehke Elvira

Mov staalehke lea akte nïejte, provne voepte jïh plaave tjelmieh, dan nomme leah Elvira.

Dïthe lea luhkievïjhte jaepien båeries.

Akte iehkede Elvira sov iehkede vaedtseme mohte dan iehkeden ij leah buerie.

Mohte dït...

  • Ikon haren silhuett

Sotsestem

Ikth vielie aejkien nïejtie nomme Aila dan lea 13 jaepien båeries.

Akte biejjie dïhte skuvleste båata naan rovnegs heannade.

Dïhte akte maana måeresne åvtege skuvle vööjni.

Dan rovnegs li ij maahta maana våålese åad...

  • Ikon haren silhuett

Vaajesem

Ikth vielie aeikien akte onne baernie dihte nomme Alvin. Dihte leam luhkiegöökte jaepien båeries. Dihte lyjhkoe juelkie-tjengkere spealede.

Alvin julkie-tjengrelaagesne spealede. Ikth aejkien dihte akte galhkuve spea...

  • Ikon haren silhuett

Staalehke

Akten aejkien aktem lohkehtæjja. Lohkehtæjjan nomme Catharina.

Catharina gaajhkh maanah vuartije gåessie stååkedieh.

Catharina mannem vuajna gåessie mannem meatan akten ståamhpem stååkedem.

Gåessie faahk...

  • Ikon haren silhuett

Saemien staalehke

Laara lea tjïjhtjen jaepien båeries. Dihte voestes klassesne.

Laaran fuelhkie saemien gïelem nuhtja, mohte eah klassevoelph.

Laara mavvas: dihte sov gïelem skuvlesne nuhtja.

Dihte soptseste, lååvle jïh joejkeste....