Blodiga händer - Del 2
Max tittade ner på sina händer. De var röda av blod. Max trodde inte sina ögon. Han fortsatte springa mot sitt hus.
Han kunde fortfarande inte tro sina ögon. Han hade skjutit. Två poliser. Han var i chock. Han kände hur han saktade ner. Han kunde inte hejda det. Tillslut stannade han helt. Han kunde inte röra på sig. Han försökte, men det var omöjligt.
Max kände sen en stadig arm på sin axel. När han vände sig om såg han en blåuniformerad polis. Det var allt han kom ihåg innan han svimmade.
När Max vaknade upp igen insåg han att han var i häktet. Han ställde sig upp men då kände han ett ryck i armen och såg till sin fasa att han hade handklovar på sig. Han ropade på hjälp men ingen kom. Han började se suddigt.
Sedan vaknade han upp i en sjukhussäng. Det var en doktor i rummet. När Max kollade på honom så hoppade doktorn till.
- Du är vaken, helt otroligt! sa han.
Max undrade vad som hade hänt. Doktorn berättade då de mest chockerande nyheterna någonsin. Han hade varit i koma i cirka tre och ett halvt år!
Max blev helt överväldigad och när han såg sin mamma komma in blev han överlycklig, trots allt han såg innan.
Efter cirka tio dagar fick han äntligen komma hem och börja skolan igen. Men en morgon hände något förskräckligt. Marianne sa nämligen:
- Vi måste göra oss av med dem.
Max kände kalla kårar gå längs med ryggen. Det var tre lik framför honom.
