Personbeskrivning Liora
Liora var vacker på ett sätt som kändes naturligt, inte överdrivet. Hennes ögon hade en glittrande blå nyans, stora och ovanliga, och under det ena fanns sju små fräknar som såg ut som stjärnor. Hennes kolsvarta hår föll ner till höfterna, lent och mörkt som natten, och ibland föll en slinga över ansiktet när hon lutade huvudet. Hennes hud var snövit och jämn, och läpparna röda som färskt blod.
Men Liora var mer än sitt utseende. Hon var noggrann och ordningsam, och kunde sitta länge vid skrivbordet med sina teckningar och anteckningar utan att tappa fokus. Hon älskade tystnaden och små ljud, som när pennan skrapade mot papper eller gardinerna vajade. Hon var nyfiken och lade märke till detaljer som andra lätt missade – ett blad som hängde snett eller ett mönster i en bok som fick henne att le för sig själv. Hon kunde verka blyg ibland, titta ner eller dra handen genom håret, men hon var också försiktigt modig. Hon sa det hon tyckte var viktigt, även om rösten var mjuk och melodisk.
Liora älskade att skapa – rita, skriva och ordna saker – och när hon blev uppslukad av något syntes det i hennes blick. Hon kunde också bli stilla och tyst när hon var ledsen, och då satt hon länge utan att någon märkte det. Hon var vänlig och omtänksam, kunde känna andras känslor utan ord, och hon var envis på ett lugnt sätt. Om hon bestämde sig för något gav hon inte upp.
Allt med Liora kändes genomtänkt: hennes rörelser var mjuka, hennes sätt tyst, men det fanns en djup värme och ett hjärta som inte var rädd för att drömma.
